Äntligen var det dags för fjällvandring! Har väntat på det sen innan jag köpte Nicki, men det har inte blivit av på grund utav olika anledningar. Men i år passade allt perfekt, det skulle bli helt perfekt tänkte jag iaf. Men nästan, Fabio skar sig i tassen en vecka innan avfärden. Han behövde därmed ha tassbandage i en hel vecka. Med det sagt så kunde han helt enkelt inte följa med, hans tass skulle aldrig klara det.
Det var väldigt tråkigt att jag inte kunde ha med han, men som tur är så är vi inte direkt fattig på hundar. Därför fick aktiva Juni följa med. Juni fick ha Nicki och Misas gamla väska, den passade rätt så bra. I den bar hon sin mat och två lätta täcken till sig själv.
Tanken var att jag och Jorge skulle vandra och pappa och hans vän Ralf skulle fiska i närheten. Men vi skulle alltså gå helt själva. Jag som inte kan läsa karta eller kompass, inte van att tälta eller fixa med stormkök. Tur då att jag hade Jorge som kartläsare, men det andra gick faktiskt bra. Varken tält eller kök krånglade, vi hade väldigt bra flyt!
*Vädret kunde vi inte klaga på heller. Vi åkte upp på måndagen och var framme vid 16 tiden och så vandrade vi någon timme. Då var det mulet, men också sol då och då.
*Dag två var det mulet, några skvättar vatten fick vi på oss, men såpass lite så vi behövde absolut inga regnkläder. Det var lite kyligt den dagen, skönt vandringsväder.
*Den tredje dagen var det SOOOOL! Jätte jättevarm var det och jag gick i joggingbyxor och t-shirt. Fick en fin bonnebränna efter det ;)
*Sista dagen var det också jättevarmt, men vi
När pappa vandrade hade han regn alla dagarna, så vi klagar inte direkt :)
Det var väldigt mysigt att jag och Jorge kunde göra detta tillsammans. Det krävs mycket samarbete och pushande för att det ska gå. Det klarade vi jättebra måste jag tycka. Den största utmaningen var dock att ta sig förbi Hävlingsstugorna, usch vad myggor. Sen var det också väldigt krävande att bestiga berget som vi hade planerat att göra näst sista dagen. Det var så himla varmt och brant en bit. Mjölksyran var ibland hemsk. Men vi klarade det tillslut, när vi kom ner för berget så chillade vi en timme vid sjön. Där var det en hel del människor på dagtur, annars har vi varit helt ensamma.
Jag trodde vi skulle se mer renar. Men jag såg två och Jorge typ fyra stycken. Lilla Juni sjön då en fin jaktsång i långlinan, inte lätt att vara jakthund där ute. Mest renar såg vi på vägen till fjällstationen, där var det renar som sprang på vägarna. Häftigt när dessa djur kan gå som vilt.
Detta ska vi absolut göra om! Jorge sa att han inte ångrade vandringen för en sekund, så det var till och med godkänt av han ;) Juni var också nöjd, men sista dagen så verkade hon slö och då tog jag hennes väska. Hon blev då piggare. När vi hade bestigit berget så badade vi henne i sjön eftersom det var så varmt. Då upptäckte vi att hon var knottbiten från halsen, ner på bröstkorg och mage, sen ner på benen. Stackarn, inte konstigt att hon var slö den dagen. Hade vi inte badat henne så hade vi antagligen inte upptäckt det. När hon blev blöt så blev hon mer genomskinlig och det betten syntes som vattkoppor på kroppen. När vi upptäckte dom bestämde vi oss att gå en extra bit så vi kom ner till fjällstationen, för att få teckning, så jag kan ringa mamma samt skicka bilder på hur hon ser ut.
Tur att vi vandrade ner till fjällstationen, för några timmar senare på kvällen fick jag ta en tur med ambulansen till akuten. Tänk om man vore uppe på fjället när man behöver sådan hjälp. Tur i oturen att Juni mådde dåligt om man säger så.
Men för övrigt så var det en hur fin resa som helst och det var jättekul att Jorge ville följa med! Han och Juni sov i samma sovsäck sista natten fick jag veta dagen efter ;) Kanske blir en hundmänniska av kattmänniskan ändå haha. Men annars oslagbar utsikt, hoppas inom snar framtid att vi kan ta oss till Norge och vandra :D
Ca 70 bilder har jag fixat. Om ni undrar varför hon inte ser ut att ha någon lina på sig så kan jag ha redigerat bort den. Så hon är inte lös där uppe :)
Juni var alltid den som la sig först i tältet
För vi gillar varandra
Två renar på håll utanför vårt första läger
Packar inför dagens vandring. Natt ett avklarad
Sumpig mark väntade oss i början
Här pausade vi
<3
Denna bilden var egentligen från dag ett, men den råkade hamna längst ner
